Min Sofia är klar!:)

Efter att ha väntat på beslag är hon äntligen färdig!
Nåja, fattas ännu två knoppar som tyvärr inte fanns med i sändningen idag, men som dom lovade skicka på en gång. Ett litet missöde, sånt kan hända!
Sofia rosen är tillägnad en ung, god vän som jag tänkte ha som vän så länge jag lever, så dee så! :)
För tillfället blöder mitt hjärta för henne, hon genomgår en tuff period i sitt liv och man önskar man kunde ta en del av bördan och bära den en bit på vägen...
Men som alltid när en vän genomgår nåt svårt, kan man inget annat än bara finnas där, lyssna, dela med sej av egna erfarenheter och hoppas att det kan ge nån liten tröst. Försöka ge hopp och tro,  att vindarna vänder så småningom och livet igen blir, inte som förr, men iallafall att livsglädjen återvänder när man kommer ut på andra sidan.
Jag vet att hon gör det, för hon är en i grunden stark människa, säkert mycket tack vare sin mamma och den närhet och trygghet hon haft i sina nära o kära. Hon är också mycket mogen och trygg i sej själv trots sin unga ålder, något som hon nu just inte "ser" i sej själv, men som finns där i säkert förvar för kommande dagar.
En mycket god och kär vän som fanns där för "gumman" när jag behövde det.
Trots ålderskillnaden är det som om vi är jämngamla, enda gången jag blir påmind om den skillnaden är när jag berättar nåt från förr, "minns du det, minns du henne osv"...hmm,,jag var inte född då! :))
Jag är överygad om att hon en dag vaknar på en rosdoftande sommaräng och livet ler i all sin kraft, likt byrån som blev tillägnad min kära vän! <3
Nu är det bara att hoppas att Sofia rosen får komma till ett kärleksfullt hem, till nån som uppskattar skönheten i vänskap och naturen!:)...Och det tror jag den gör!:)